Nu ska det ätas choklad!

Hallå igen!
Nu ska det äntligen börja bloggas igen, och skulle jag ursäkta det aningen längre uppehållet skulle jag säga att jag samlat material, för det är i varje fall sant!
Inte minst för några veckor sen på Chokladfestivalen i Stockholm, där var det livat kan jag lova, och mycket choklad ;) ..mys... Ursäkta, nu är jag tillbaka igen.
Något annat stort som hänt är att jag börjat utbilda mig till bagare och konditor, så jag håller på att bli duktig på att göra sakerna också, inte bara äta dem :P
Därför kan ni mycket väl se en del av de saker vi gör i skolan, eller som jag experimenterar med på fritiden, dyka upp här också.
Men först: lite gammal hederlig chokladpralinsprovning!

Det har visst inte blivit så mycket bloggande, men eftersom jag har mina tvivel på att det finns någon alls som läser så gör det väl inte så mycket. Det är också en liten del av anledningen till att jag inte skrivit förut, så jag måste i allmänhetens och bloggarnas tjänst slå ett slag för kommenterandet. Alla som läser en blogg borde vara obligerade att åtminstone bidraga med ett: ’bra!’ eller ’dåligt!’ eller ’pip’. (fattar ni vinken?) ;D

Vad gäller vad jag pysslar med så ska vi imorgonbitti dra våran kos iväg från den fagra ön Trinidad där vi i över två veckor vilat vår sköna skuta Artemisia 2 iväg på nya äventyr. Vi hoppas hinna att stanna till vid öarna Chacachacare, Los Testigos och Los Aves de Bartolomeus på våran väg till Bonaire där jag flyger till USA och mamma flyger hem.
På den lilla obebodda ön Chacachacare (uttalat chacá-chacáre) ska vi vandra runt i ruinerna efter en gammal kolerakoloni där naturen återerövrat mycket av byggnaderna och se om vi kan hitta de gamla sjukjournalerna som vi vet finns i det forna nunneklostret. Får vi tid över ska vi gå en arbetsam vandring upp till fyrtornet där man får lön för mödan i hisnande vyer över Pariagolfen, Trinidad och Venezuela.
Los Testigos är en del av ett naturreservat med endast några få invånare där det finns vacker snorkling, ännu ett fyrtorn fast aktivt, en stor grotta, och berömt goda humrar.

det var allt som hanns, nu dör internet

båtliv

Woohoo!
Det blev ett inlägg nummer två! Inte för att jag har en aning om när jag kommer kunna komma till ett Internet för att posta det här, men det skrivs i alla fall. Så är det när man seglar, det är ingen semester ;). Utom när det sitter söta fåglar på solpanelen, vilket det iof gör en del. Jag ska bara tala om att som seglare, då måste man ro så fort man vill någon stans, det ska hämtas is till kylen, och sötvatten i 50 liters omgångar, jollar (så kallade dingy’sar) ska skrubbas och det ska tvättas kläder. Och det guppar alltid. Men det är för det mesta bara härligt, det är faktiskt, tro det eller ej, roligt att ro!
Tiden är dessvärre knapp även denna gång, jag skulle så gärna vilja ge er till livs en makalös historia från det innersta av Tobagos regnskogar där vi, tre starka, om än icke-Tobagianska, kvinnor, trotsar elementen och kommer ut, bara lite stukade :D. Men frukosten står på bordet, magen kurrar och idag ska det; clerera ut hos costums och imigration (vilket tar flera timmar av väntan), handlas den sista maten för veckan mer eller mindre från civilisation, vi ska stuva undan allting och göra båten seglingsklar, Milo (min gudmor och tillika kapten) måste svara på diverse mail, bland annat om piratrisken när man kommer in på Venezuelas vatten, vi måste göra rent våra skor, hämta två omgångar vatten och en omgång is, och sist men inte minst, göra för mig här onämnbara saker med våran mulltoalett för att den ska fortsätta att vara snäll och fungera. Så därför får ni vänta….
;D

I Karribien

Skepp och hoj alle man!

Denna blogg är nu kapad för att tjäna i resesyfte, även om jag inte har någon aning om hur ofta den kommer ha möjlighet att bli uppdaterad. Glädjen er alle!
Detta första inlägg blir kort eftersom tid är en faktor som behöver användas till att äta snart om inte skribenten ska få ännu ett solstingsliknande anfall.
Mycket som ska göras med båten och förberedelser gör att vi ligger kvar här på Tobago några dagar till. Imorgon ska vi ta en taxi upp till regnskogen igen och gå hela den stig vi började gå en gång förut, men denna gång utan guide så att vi kan gå i vårt eget tempo och stanna hur vi vill och så vidare.
Jag lovar att skriva mer senare, ska förhoppningsvis komma till internet imorgon eller övermorgon också.
Peace out

ps. ni måste bara kolla in bilder på Tobago för att fatta hur det ser ut!! ska försöka få upp en bild så snart som möjligt